Is

Välkommen till mig...
Du har ramlat in hos en 23-årig ensamstående lejonmamma till snart två små pojkar. Isak Milion Christensson, född 2015.08.27 och lillebror som är beräknad 2018.04.30. Här kommer jag ventilera, så vardagstjat och andra trevligheter kommer förgylla mina inlägg. Här är livet inte alltid på topp, det kan vara rejält turbulent och jag känner nu för att vara både naken, öppen och blottad om hur detta ensamstående mammaliv egentligen ser ut. Förvänta dig djupa texter, mycket personlighet och en del gnäll - men ack så mycket kärlek & du är varmt välkommen ♡
Puss och kram.
Hannah.Kontakt@live.se
Vad du än har på hjärtat !
Is

Tankar

Semester eller Terapi?

Det är frågan…

´När man tyckt att man samlat sig bra, kommit upp och varit lite piggare några dagar, så kommer det som en kniv i ryggen när både hormoner, känslor och trötthet kickar in. Alltså, jag kan va riktigt känslig när jag är trött som ogravid. Men som gravid. Alltså jag blir som en trött och grinig 1 åring. Fast jag blir inte sur. Inte arg och eller otrevlig. Jag blir så ledsen.

Nu sitter jag här, en fredagskväll. Det är den 11e fredagen i rad jag sitter ensam. Hjärnan går på högvarv ikväll. Isak sitter här bredvid med sin padda och tittar på frost, på tv’n är det frost, japp ikväll får han precis som han vill. Vi har ätit massa godis, popcorn och chips och druckit saft – superbra att göra det innan 18.00 så hinner socker och kaloriintag lägga sig till läggdags.

Vi körde tidigare en sväng till leksaksaffären och Isak fick en stor fin ”minesar” – dinosaur. En t-rex som heter RÖDTAND. Ni ser, vad som kretsar i mitt huvud – jag börjar bli störd. Antingen behöver jag semester eller terapi…. jaha, varför de tänker ni?

Jo, för mitt liv kretsar kring mina barn, det kommer de förvisso alltid göra oavsett vilket men jag glömmer mig själv, min ork, min lust, min vilja och när jag inte är gravid längre kommer jag verkligen ta alla tillfällen i världen till att kunna bajsa ensam!

Att vara ”mammaledig” gravid med småbarn är en sak, men att vara ensamstående – jag skulle kunna DÖ för att ha någon kommer hem klockan 16,00 just nu, någon som avlastar en kvällstid, någon som bara kommer in och ger en bamsekram och ser på en att du, det är okej, gå och vila. Jag lipar av bara tanken, att finna det… Men jag kommer aldrig våga finna det. Jag kommer aldrig våga lita på någon, eller? Kanske behöver jag terapi. Än så länge, så märker jag det på så vis hur jag avvisar folk som jag faktiskt önskat kunna kommunicera med. Just nu, till exempel. TÄNK OM – det blir jättebra – MEN, sen kan det ju också gå åt helvete och då fryser jag till, stänger av. Jag är ärrad, skärrad, rädd, livrädd att våga släppa in någon i mitt och mina barns liv igen. Stöter bort och förstör chansen för jag inte vågar ta risken att det blir kaos. Bara för jag tror det ska bli kaos. Jag behöver nog terapi. Hur fan ska jag kunna komma vidare annars. Jag får bli nunna? Leva i celibat. Jag ger liksom upp…..

Jag får nog antingen åka på lång semester från allt vad livet heter, och eller be om hjälp… För jag vågar inte ta mig till någon alls, och det känns inte alls bra……

Någon som varit traumatiserad över tidigare relationer med både psykisk och fysisk misshandel som sedan inte tidigare kunnat komma vidare riktigt pga tillitsproblem, inte våga tro på framtiden?

Psykolog och liknande fungerade inte efter separationerna. Jag mår liksom inte dåligt på det viset då hade jag erkänt det sedan långt innan och hade inte velat skriva om de öppet såhär. Mer de där att män, killar, pojkar, hur vågar man tro att de man ger sig in på är okej…. och inte stöter bort honom? Tilliten? Samtidigt är det jättebra, jätteskönt att vara kall och lite otrevlig ibland, för helt ärligt bryr jag inte mig. Jag har blivit allt för hårdhudad kring ”flört” det är superbra, för man tar inte det till sig, det känns liksom som ”passar det inte så stick, jag pussar inte dina skor en enda gång, vill du in i mitt liv får du slå dig in”

Jättekonstigt ämne ikväll, men mycket tankar. Och min hjärna svämmar över.


Nu ska jag koka havregrynsgröt sen ska jag nog låta min hjärna sova lite ♥
Imorgon bitti åker Isak till pappa för första gången på LÄNGE. Första övernattningen borta på LÄNGE. Mamman vill inte. Men Isak tycker de ska bli awesome! ♥