Is

Välkommen till mig...
Du har ramlat in hos en 23-årig ensamstående lejonmamma till snart två små pojkar. Isak Milion Christensson, född 2015.08.27 och lillebror som är beräknad 2018.04.30. Här kommer jag ventilera, så vardagstjat och andra trevligheter kommer förgylla mina inlägg. Här är livet inte alltid på topp, det kan vara rejält turbulent och jag känner nu för att vara både naken, öppen och blottad om hur detta ensamstående mammaliv egentligen ser ut. Förvänta dig djupa texter, mycket personlighet och en del gnäll - men ack så mycket kärlek & du är varmt välkommen ♡
Puss och kram.
Hannah.Kontakt@live.se
Vad du än har på hjärtat !
Is

Håller tummarna

Kritiska timmar för en gravid…

Jag fasar så förbannat för att bli sjuk som gravid. Men jag tror jag kommit fram till vad hans kräkning berott på. Han har inte bajsat ordentligt, han har ätit en del laktos som läkaren ville, att jag skulle chocka magen i mellanåt, men att de skulle bli så illa visste jag inte. När han har varit hos dagmamman, kommer han med diarré – har inte fått något intyg än och då ger dem inte laktosfritt. Jag inväntar intyg, efter de att jag fört dagbok om både kost och avföring.

Nu blev det tvärtom. GASER, magen stenhård och orsakade förmodligen kräkningen, som var brun och luktade väldigt annorlunda. Han har ju mått bra, ingen feber, ingen frossa, ingen annan diarré, alltså magsjukediarré. Utan helt normalt och äter med god aptit.

Så vad gör man för att slippa sjukvården när man KANSKE bär på magsjuka. Jag är inte den som åker in och sätter mig på akuten med en liten om vi riskerar smitta någon annan. Då ska det extremt mycket till.

Han har inte bajsat ordentligt sen i helgen, och därför misstänkte jag magen va stopp. SÅ, vindruvor… Massor, fri tillgång…
Tempade honom och fick massera runt ändtarmen, med massa vaselin, massera magen med panikskrik, massera massera massera och två minuter senare började han krysta. SÅ ONT. Han hade så ont i rumpan, så ont nere i magen…. Men nu, nu verkar de lätta och han leker nästan lite gran igen…. Håll tummarna att det var en Bajs på tvären ♥

Nu, sitter han här bredvid mig med en full blöja med en NORMAL BAJS. Tänk vad man gör som förälder. Tänk vad man ligger vaken för att se till att dem mår bra…. Vad man gör för att dem ska BAJSA ordentligt…

Jag är dock ändå orolig, kräken går mig på huvudet, allt är tvättat och städat av med klorin men jag kan inte slappna av. Det är 30 timmar sedan han kräkte. Återstår att se, imorgon kan jag nog andas ut ♥

En bajsig uppdatering, men vad gör man. Jag ligger back med 4 dygns sömn och börjar bli i desperatläge efter vila. Vi tar en lång varm dusch och myser till middag, sen tar vi nog lite friskluft i snön ♥

Kram på er!

LIGGER NERE

Både jag och bloggen

Igårkväll när jag gick till sängs kände jag mig lugn, okej, nöjd, trött, okej – jävligt trött, trots allt 4 natten jag inte sovit okej alls, om ens något alls… och med känslan att äntligen ska vi sova gott…..

TJI FICK JAG! 01.00 hör jag MAMAMMMAAA, SÅÅÅÅÅ ONT MAGEN i panikskrik och jag flyger upp och ungen har lagt en brun liten spya i spjälsängen, han fick en skål snabbt som tusan och kräkte upp lite till. Jaha, vad gör jag nu. Ungen fick sitta på golvet medan jag tog exakt hela sängen och slängde in på 90 grader i tvättmaskinen. Sen ungen o skålen in på toaletten, duschade av honom allt syrligt klet, tvättade mig och toaletten med klorin, hela mig. Även ansiktet. Japp, jag är gravid men jag är också emetofob.

Bäddade upp med handdukar i soffan, filtar och kuddar, sen satte vi på en film. 01.00-05.30 låg vi vakna båda två, somnade till vid 06 och sov till 07.15. Sen fullt ös på den lille som om ingenting har hänt!!!!!!!! Medan mamman här hällt på att kravets av trötthet!!!

Dagen har bestått av att slumra i soffan, äta och sova, se film äta och sova. Det är nu i skrivande stund 18 timmar sedan han kräkte och jag känner att om det är magsjuka så borde det bryta ut på mig inatt…. eller nu, snart. Och med panik för kräkningar och vad de innebär så är jag inte så jättekaxig just nu… jag tar det som en magsjuka och håller oss totalt isolerade till lördag iaf… kan ju komma bakslag!

Därför får ni ingen uppdatering idag ✨

Återkommer imorgon om vi är bättre!

Kram så länge!

Ansiktet inåt & Ansiktet utåt

Till utseende – väldigt olika, till personlighet och öppenhet – TOTALT LIKA

Liksom, som om jag skulle vara någon Makeup-queen mom med facet fullt av klet bara för jag ska till citygross. NOPE. Hur fan skulle jag få ihop det? Jag önskar jag hade orken, för tiden finns. Absolut. Jag är noggrann med att vara fräsch, vilket jag för övrigt hoppas att alla är när man går ut bland människor.

Jag älskar smink. Och hade jag lagt en osminkad bild på mig i mitt flöde på instagram hade jag tappat 700 följare samma kväll, flödet håller man rent och snyggt…. Inte sådär, ångestfyllt med påsar under ögonen, sånt visar man i story, på snapchat och nu här…

Idag är det dock så illa så mina förfäder hade vänt sig i graven om jag hade publicerat en bild naket såhär på mig på sociala medier.

Här ser ni ju klart och tydligt att mina ögon har fått ett litet snapchat-filter, det går ju knappast att ungå för sådär har mina ögon inte glittrat på jag vet inte hur länge. Dem är så iskallt stendöda så det går inte att beskriva. Men, jag lider inte. Jag är nöjd med hur jag ser ut, dag som natt – för jag kan just nu inte göra ett skit åt saken…… Tänkte bara visa er att jag existerar som människa, med ett ansikte! Min älskade lilla son har en tendens att ta över alla flöden överallt, men lovar jag ska bli bättre på bilder på mig själv i situationer – som ni önskade! ♥

 

BUILD A SNOWMAN

Eftermiddagsmys i snön…

  

SLUT SOM ARTIST.

Isak skötte sig exemplariskt på mötet och svarade i slutet på de frågor som han behövde svara på och det gav goda resultat. MEN, denna mamma är totalt avtrubbad idag. Rygg och höfter värker, ögonen svider – jag vill gå i ide och komma upp igen till förlossningen….

Vi tog oss inom affären på vägen hem och köpte hela deras kakavdelning. Havreflarnen var slut redan innan jag hann ringa de samtal jag skulle ringa, vilket var till försäkringskassan så dem där kakorna behövdes.

Vi gjorde färdigt det vi skulle, sov lite middag sen drog vi på oss overallerna och begav oss ut i snön en timme. Tur vi har gräs och ploghög precis utanför dörren så mamman slapp gå iväg idag. Nära och bra. Nu, kaffe och lite jobb här – Isak ipadar. Jag ska inta ryggläge en stund på soffan innan vi tar tag i kvällens middag.

Hoppas ni har haft en bra dag.
Jag ska berätta mer om mötet sen.
Nu vill jag bara blunda med öronen öppna en liten stund….

KRAM!!!


 

GBS – FRI

Godmorgon Tisdag & Vecka 26

Idag har vi vaknat upp till ett vinterland, men vi har redan vaknat upp 5 gånger inatt. Isak har varit så orolig, så gnällig, jämrat och panikskrikit och haft krambehov. Denna oron har jag inte sett på väldigt länge så det var väntat efter pappabus igårkväll. Så mycket tankar och funderingar han hade innan han föll i sömn 1,5 timme senare än vanligt. Till råga på allt har han haft och har en väldigt gäll och skrällig hosta men kan inte sätta fingret på om det är astmarelaterat eller kruppliknande.

Vi ska på möte idag, 10.00 och efter det ska vi definitivt åka och köpa en pulka så att Isak får uppleva snökaoset innan de försvinner. Vilket de gör lika fort varje gång.

Jag fick ett väldigt skönt och befriande Mail denna morgon, jag är GBS-FRI. Jag hade GBS med Isak och det var rätt oroligt i och med jag hade värkar från 29, blev stoppad både 33 & 34, födde 38. Så jag var väldigt orolig denna gången för jag har starka Sammandragningar redan! Urinodlingen var dessutom ren, ingen infektion eller liknande som besvärar – så högst troligt är mina starka och relativt täta sammandragningar orsakade av stress.

GBS = LÄS HÄR HOS ”NIOMÅNADER”

Återkommer runt middag! Ha en underbar morgon. Kram!

Update Baby L #3

Påtal om gravidkroppen….

Absolut är den fantastisk på alla vis och underbart stark som bygger nya människor.

Men… den är inte sådär fantastiskt charmig i alla vrår!

  • Vikten – Ja, äh.. Säger alla; tänk inte på vikten när du är gravid, öh.. vikten är det enda jag tänker på när jag är gravid. Nu låter det som jag är gravid årets alla dagar men så är det ju inte riktigt. Min kropp vill inte gå upp dem kilona som är UTÖVER en graviditet. Med Isak gick jag upp mina nödvändiga 12 kilo, åt bra, mådde bra och kände mig nöjd. Kollar jag igenom fotona från graviditeten så känner jag mig fin, jag var väldigt fin. Kollar jag genom fotona från förlossningen, så vill jag spy. Under dem sista timmarna där vet jag inte hur mycket vätska jag hann samla på mig. Herrejisses. Jag vägde bekväma 59 kilo när jag blev gravid med Isak, vägde 70 på förlossningen. Vägde 60 kilo när jag åkte hem från BB. Med Lillebror vägde jag 53 vid inskrivning, idag i vecka 26 väger jag 63 kilo. 10 kilo upp redan. Men, känner jag har haft ett litet språng i vikten för de stod still jättelänge och i början gick jag upp, sen ner. Känner det är okej, Kroppen behöver nog all näring den kan komma åt just nu.
  • Och med vikten kommer Åkommor – bristningar? – Nej, jag fick aldrig några bristningar med Isak och peppar peppar så har jag inte fått några med lillebror heller, ÄN. Det kommer kanske. Celluliter får jag, när jag pendlar i vikt. Nån liten bristning på insidan av låret, och nån på höften men det är sådana som försvinner när kroppen tajtas till igen. Brösten har också drabbats, bristningar och lite så men dem blir ju så stora. Jag är gravid i vecka 26 och läcker redan otroliga mängder mjölk. Förhoppningsvis mättar den lite bättre denna gången.
  • Med graviditeten kommer – FOGLOSSNING, nog de enda problemet jag har rejäla besvär utav. FYFAN. Jag har roterat bäcken sen en trafikolycka -14 och när fogarna då känner för att åka ifrån varandra, så känns det som dem ska på semester på varsin sida Atlanten och allting drar till råga på allt SNETT! Foglossningsbälte är uteslutet, sjukgymnastiken kunde inte hjälpa mig. Känns lite som någon försöker slita en på mitten, underifrån. Även som om någon kört upp en trätoffel i anus på en och man ska spricka fullständigt där nere. Blygdbenen känns som ett enda stort blåmärke och bara man sätter sig lite för fort på en stol så känns det som om man ska sprängs. Och någon av er där ute som har upplevt foglossning vet precis vad jag pratar om – ni andra har bara haft tur…..
  • På tal om ANUS, så finns det ju dessutom något som kallas förstoppning, seg ämnesomsättning, matspjälkning och FÖRSTOPPNING. Att bajsa var 3-4 dag är ett kryss i taket, och då tar man ändå i så man får HEMORROJDER… Sådana trevliga små vindruvor i rumpan som gör så sanslöst ont, som blöder, som är i vägen, som känns obehagligt varje minut på dagen. Salvor och läkemedel finns ju, för både förstoppning och hemorrojder, annars får man ju helt enkelt bara stå ut. Man kommer inom några månader ändå ha värre smärta än vad man någonsin kan tänka sig.
  • BEGÄR – Nej, jag har inte haft några konkreta cravings. Tror det är för att jag ätit relativt bra och regelbundet, varierat och nyttigt. MEN (min bekännelse) – jag kan erkänna att denna graviditeten lyckades jag inte sluta röka förrän vecka 20. Med Isak vart jag rökfri från två månader innan grav till 6 mån efter grav. DETTA ÄR FRUKTANSVÄRT, jag vet och har klandrat och anklagat och skällt på mig själv för detta JÄTTEMYCKET all redan, MEN – Nu är jag rökfri, och under den värsta tiden – värsta veckan vart de lite lättare att äta godis. Plutte mår bra, allt i magen mår bra och jag har nu insett att bättre sent än aldrig.

Där sätter jag punkt. Det var dem graviditetsbekymmer jag haft och har. Vad var ert största problem, eller de ni tyckte vart absolut jobbigast? ♥

(jag godkänner inte alla kommentarer, får ett 20 tal / inlägg just nu men godkänner inte, jag läser och tar åt mig och vill jag svara så godkänner jag, så ni vet)

 


 

GRAVID MED ISAK 


 

Måndag, sega Måndag

Godmorgon eller Middag….?

Vi har varken somnat eller vaknat idag. Natten bestod av jämna uppvak av både mig och Isak. Han har hostat, snorat och besvärats av feber inatt och jag har bara varit allmänt orolig i själen. Så vi håller lite halvt sjukstuga fast vi nu mår rätt bra….

Vi är hemma idag, båda två och bara myser. Isak tog sin kudde och sa ”mamma, nu jag sova vila midda” – ja, de var klockan 10. Han sover än. Jag lovade mig själv att också sova, för att inte vara så himla kinkig hela dagen men det tyckte definitivt inte lillebror och har givit ifrån sig de mest obehagliga rörelser man kan i dessa veckorna, han rör sig mycket och hårt och jag har väldigt mycket sammandragningar så funderar på att åka in för koll i eftermiddag.

Får se hur de artar sig, dem gör inte ont eller är obehagliga men absolut starka och täta. Och föda i vecka 26 är ju totalt uteslutet. Så bättre ta det säkra före det osäkra.

Morgonen för övrigt började med bråk. Det var väntat såhär en måndagsmorgon och nog därav oron i kroppen i natt. Försöker kompromissa och komma överens men får mest hugg emot mig och backar då totalt.

Kan knappt tänka på det bara för hungern är i vägen, såååå hungrig. Hela tiden. Men äter inte hela tiden (!!) Ett tag tänkte jag ge upp, men jag ska ge er en bekännelse en dag, kanske idag…. Jag tänkte iallafall ge er ett inlägg om hur min kropp påverkats av graviditet nummer 2 snart, är väldigt spännande att se hur kroppen påverkas, utvecklas och ja, i vissa fall rent av förstörs… kanske kommer bekännelsen med i de inlägget! ✨

Tills dess, dvs om nån timme. Ha en fortsatt underbar måndag – glöm inte kika in för de kommer mer…..

Till Matilda

Som förmodligen är lite lättkränkt och på hugget idag….

Jag förstår att du inte förstått innebörden av vad en Lejonmamma är för något. Att vara lejonmamma eller titulera sig som Lejonmamma är inte likt en drottningtitel som säger att jag är bättre än någon annan, eller att det är mer synd om mig än om någon annan som BLIVIT (som det heter) lämnad, Att bli lämnad är känslosamt, framförallt när där är barn inblandade. Det kvittar vad man säger för barnen går först och då kämpar man för dem – att det för min del resulterade i möten med familjerätt och social och ensam vårdnad, det spelar ingen roll vad NI anser att NI tycker är tufft – Det sa jag klart och tydligt – Så sluta, för att vara nedvärderande är ingenting någon borde eftersträva. Så har man ingenting snällt att säg i ett sammanhang där personen i fråga faktiskt inte mår SÅ jättebra – Så håll käften. Sen behöver det inte tvunget vara hela historien. Jag framhäver det som har med mitt barn att göra, för det är det som är det absolut viktigaste. Jag undanhåller min egen bit, med både psykisk och fysisk misshandel – MEN, för att förtydliga – Att vara lejonmamma är att vara ÖVERBESKYDDANDE. Likt en hönsmamma.

Så du vet.

Emmaljunga NXT 90

PRISVÄRT!

Jag gav ju mig tusan på att jag inte skulle behöva min äckliga Bugaboo Donkey Duo, ja jag hatar den. Det är en relativt ny, 2016 årsmodell, körd i monoläge, ranglig, skranglig, klarar ingenting, varukorgen skaver och hjulen vobblar. Men, jag inser att jag kommer behöva den. Fast jag inte vill.

Så jag köpte ju en Emmaljunga NXT90 Outdoor.med sittdel i färgen Outdoor Black, bruna läderdetaljer, och en liggdel i färgen Outdoor Timber. Stabila Däck, luftdäck. Justerbar dämpning. Jättesmidig i bilen. Isak älskar sittdelen – som vi använder dagligen. Han sitter just nu i Winter Seat, ett helt säte. Man knäpper alltså av hela ”sommarsittdelen” med blixtlås och knäpper på hela Winter Seat med blixtlås för att den värmande delen ska ta så lite plats som möjligt för en åkpåse i vanliga fall gärna gör det lite trångt i vagnen, det kasar, sitter inte rätt, selen påverkas osv.

Liggdelen är som Emmaljungas andra liggdelar, ombonade och fina. Absolut inget negativt alls. Sufletten är förlägningsbar på sittdelen. MEN – inte på liggdelen vilket är en stor nackdel och ett stort minus för Emmaljunga då jag anser av personliga och egna erfarenheter att förlängningsbart är viktigare i liggdelen än sittdelen.

Lätt att lösa i sommar, men absolut högst onödigt att dem inte kunde haft den extra lilla biten på sufletten på liggdelen.

KANONvagn i övrigt. Väldigt nöjd.

Nypris: Ca 13.800 kronor inkl. WinterSeat, skötväska & Regnskydd.

Jag betalade dock 10.000 på kampanj för alltihop.

Någon annan här med NXT90 som har några åsikter, goda som dåliga?


Bilder från Google.

Update Baby L #2

Förlossningsplaner

Ja, aldrig kan den väl vara helt planerat men jag har gått in med samma inställning som jag hade med Isak. Jag ska greja detta, oproblematiskt och fint. Det ska vara en lugn och sansad upplevelse och jag vill inte ha stress.

Så tänker nog alla. Det går ju verkligen inte att förutspå hur saker och ting ska se ut den dagen men man kan ju planera, för att det ska bli så, och kan bli så och högst troligt ska bli så!

Jag vill ha en förlossning likt den jag hade med Isak. Kanske kan latensfasen gå lite fortare denna gången så jag öppnar mig snabbare så skyndas hela förloppet på lite gran. Jag var i öppningsfas i nästan en vecka. 1 cm första tiden, 3 cm sista tre dygnen… Det gjorde skapligt ont må jag berätta.

Medicinsk Smärtlindring?

Nej.

Alternativ Smärtlindring?

Ja.

Varför? Så länge jag inte är i behov utav akut vård i form av kejsarsnitt eller liknande så bestämmer jag! Och då är det inga mediciner i form av EDA eller ryggmärgsbedövning eller liknande. Jag nöjer mig bra med lustgas och är förloppet utdraget får dem gärna ge mig petidinspruta så jag får vila och andas upp lite energi. Jag vill ha ont, för det ska göra ont. Jag vill ha värme, jag vill bada, jag vill andas i mig själv, gå in i mig själv som med Isak. Jag försvann in i mig själv och hörde ingenting som någon sa till mig utan fokuserade enbart på att slappna av och andas. Krystandet påbörjade jag själv, innan jag ens fick. Kroppen bara visste precis vad den skulle göra när jag var så lugn. Jag la lustgasen med Isak när jag började krysta. Var inte smärtlindrad alls under förlossningsarbetet. Jag var med, jag hade händerna med, jag hjälpte till, jag fick spegel, jag fick se honom. Jag kände mig så delaktig. Och jag minns. Jag var så lugn.

Jag ska ha musik. Relativ hög musik i förlossningssalen för det hade jag med Isak och det underlättade så mycket. Kopplade bort alla andra ljud.

Jag är dock så rädd att hamna i någon form av panikångesttillstånd nu med lillebror, att jag får för mig mitt under värsta smärtan – ATT DETTA SKA JAG INTE GÖRA ENSAM! JAG SKA INTE LIGGA HÄR ENSAM! DET ÄR INTE RÄTTVIST… Just för det är dem känslorna jag känner just nu, jag borde inte behöva göra detta ensam, gå igenom detta ensam. Jag är ordagrant livrädd. Men – som tur är så har jag min familj som står beredd vid minsta tecken på obehag så är där dem där och hjälper mig. Mina underbara föräldrar.

Jag kommer ha med mig min mamma på förlossningen, i nuläget känner jag att det är den enda jag vill ha med mig. Jag är inte avslappnad med någon annan. Jag är inte lugn i någon annans sällskap men önskar så att jag kunde haft med någon fin vän som ville uppleva en förlossning, få vara med och se de och ta emot de absolut vackraste som finns – en helt ny människa. Men huvudsaken är att jag ska vara lugn. JAG. Och jag kan inte relatera till någon annan just nu och jag har väldigt svårt att tro att jag kommer knyta an till någon dessa tre månaderna som är kvar.

Jag är livrädd. Oavsett. Stå ensam med två barn. Två väldigt små barn, som behöver sin mamma mer än något annat. Dem har ju ingen annan. Ingen annan som är intresserad utav dem, mer än jag. För mig är dem ju hela min värld. Mina små barn. Hade bara önskat så, att lite engagemang fanns. Lite intresse. Lite kärlek, till mig som mamma och till barnen. BARA LITE, hade gjort så stor skillnad.

Känslan att få höra från RÄTT PERSON att man gör ett fantastiskt jobb. Det är underbart att höra det från er, men tänk om denna människa kunde sagt – du är en underbar mamma, du är en underbar person som gör allt detta för VÅRT BARN. Snart, två barn. Det hade förändrat min syn på allt, gett mig mer kraft, ork och vilja ♥

För jag gör ett fantastiskt jobb, jag kämpar stenhårt och jag kommer klara av den förlossningen precis lika bra som den jag hade med Isak. FÖR JAG KAN! JAG KAN!



 

Update Baby L #1

Planering & Inköp

Redan i början av graviditeten visste jag hur jag ville ha allting för jag gjorde rätt med Isak. Och vad som är rätt och fel avgör man själv.

Jag började i tid.

  1. Vagnvalet har varit mitt största bekymmer. Jag har en Bugaboo Donkey Duo som jag är så glad att jag inte fick såld när jag hade den ute – äh, den behöver ju inte jag…. tji fick jag och den kommer nog va min räddning de dagar Isak bråkar. Så, en Bugaboo Donkey Duo – världens skitvagn och en EMMALJUNGA NXT90 – världens bästa vagn! Kommer ett separat inlägg med en recension om Emmaljungan.
  2. Kläder, NEWBIE. 44-56 är färdigt. Kommer visa er de plagg jag väljer att packa ner i BB-väskan.
  3. Skötbord, babynest, vagga, babysitter, bärsele, bärsjal, andningslarm och babyvakt är färdigt. Kommer recensera bärsele och bärsjal också.

Babyskydd till bilen – givetvis ett BESAFE IZI GO MODULAR. Kan berätta mer om det också.

 

Det var dem viktigaste inköpen. Givetvis saker till mig. Amningsbh, linne, inlägg, salvor, krämer osv.

Har ni något ni absolut inte kunde klara er utan första tiden? Något som var er högra hand i jobbiga situationer? Kommer ju vara ensam och alla hjälpmedel är välkomna!

——————————————–

Förlossningsplanering o tankar kring förlossningen kommer i nästa inlägg……..

Högkänslighet en Bieffekt

Som många nog vet….

Så för ju trauman med sig en hel del bieffekter. Ett trauma behöver ju inte vara lika för alla, då det är en definitionsfråga om vad man anser är tufft. Men glöm aldrig att alla människor är olika känsliga för motgångar, känslostormar och liknande.

Av det jag gick igenom mellan 2013-2016 så blev jag extremt högkänslig och det är idag en del av min personlighet. Jag har svårt att kontrollera det när jag bli arg, ledsen och frustrerad för jag vill gärna få ut alla mina känslor, jag vill förklara – hur och varför det sårar, varför man inte kan säg eller göra på vissa saker för det sårar. De gör ont, många gånger riktigt ont. Saker andra kanske inte hade reagerat på eller som många hade sopat under mattan, har jag extremt svårt att hantera.

Framförallt när det handlar om Isak.

Jag har haft så svårt att förstå hur man kan låta det gå en halv dag, ja för mig är det ofattbart att det kan gå 5-10 minuter utan att jag tänker på Isak. Jag vill veta hur han mår. Var han än är eller sover, leker osv så måste jag få veta att allt är okej.

När hans eget kött & blod inte frågar efter honom. Inte säger hej. Inte frågar hur han mår, vad han gör, vad han gjort, vad han sagt – jag hade velat veta allting!!!

Jag brister i gråt varje gång Isak nämner det. För sådana saker är jag så känslig, och än värre nu när hormonerna spökar.

Jag har dock lärt mig stänga av precis allt annat o nästan blivit för ”kall” och oemottaglig när de gäller kärlek, komplimanger och liknande. Jag vill liksom inte ha med det att göra längre. Förhoppningsvis är det något som släpper men jag ger de sin tid för jag vill läka ifred.

De enda jag känner för är Isak och lillebror. Sympati, empati. Detta är fortfarande väldigt nytt för mig, därför skriver jag mycket om det. För det påverkar mig väldigt mycket och det är så otroligt skönt att få ur sig allting i skrift.

 

A Mental Breakdown

Godmorgon Söndag

HAHA, A Mental Breakdown, Idag igen? Nä… Kommer säkert någon gång under dagen, de får hormonerna styra…

Inlägget igår vart ju ypperligt dramatiskt, men som jag lovat – både öppet, ärligt och blottat. Det kommer mer. Det finns så mycket jag vill skriva om. Jag vill inspirera er andra mammor, och tjejer att stå starka.

Isak somnade med feber igår och lite lös mage. Magen kan jag nog dock beskylla mig själv för, MUTA #2 // Vindruvor. Något som alltid fungerar på min lilla herre. Han är tokfrälst i vindruvor och behöver jag få något gjort, så är det rätt bra att kunna ge han det. Men, man blir ju lite lös i magen av det. Som igår, och nu trodde jag det skulle underlätta men han tycker min laptop är SUPERSPÄNNANDE och sitter och slår mig på armen medan jag skriver och skriker – KOM IGEN MAMMA, om o om igen för att jag ska skriva fortare.

Tror helt seriöst inte mina dagar hade gått ihop utan mutor, och definitivt inte nu när han traskar in o ur två/treårstrotts hela tiden.

DAGEN – börjas som vanligt framför Masha o Björnen, i soffan (nog där jag syftar på mitt Mental Breakdown egentligen) – JAG HATAR MASHA, såå otroligt högeffektiv liten skrikig sak som bara precis gör allt de man inte orkar med. Så i morgonrock, toffs och en stor kopp kaffe försöker jag varje morgon överleva hennes bravader – Det var bättre när han var kär i Pippi och Pettson & Findus. Idag ska vi bege oss ut för lite ärenden. Får väl se hur det går idag då, om han kan behärska sig.

Jag var en instagrammorsa, eller är – Ni som inte har mig där så hittar ni mig HÄR!!!  

Men på instagram kan man inte skriva loss, man kan inte publicera vad som helst för man måste hålla ett relativt snyggt och städat flöde, instastory går varmt om dagarna och jag har i princip bytt ut snapchat helt mot de.

På Snapchat heter jag – Hhhaannaaahh ♥

Nu ska jag svälja mitt kaffe, hoppa in i duschen och göra mig färdig för dagen.
Jag önskar er en fantastisk Söndag, glöm inte kika in för det kommer en del inlägg under dagen ♥


 

 

Lillebror

Såhär har graviditeten varit och såhär mår jag nu….

Att vara gravid när man mår sådär psykiskt är inte helt optimalt. Första veckorna av en graviditet är oftast väldigt krävande som de är redan och jag mådde så dåligt. Så otroligt dåligt mentalt på grund utav den relation jag satt fast i, som jag knappt vågade lämna för jag var livrädd att stå ensam med detta – Jag mådde även otroligt dåligt mentalt och psykiskt över allt problem och tjaffs jag har haft med Isaks pappa. Så rent generellt har jag inte mått så himla bra, och det är ingenting jag blottat. Jag har hängt ut situationen många gånger och fått kräka av mig till vänner, nära och kära.

SÅ, att då vara gravid samtidigt var horribelt. Jag mådde så dåligt första veckorna. Åt i princip ingenting. Hade jag kunnat hade jag sovit mig genom hela dygnet. Jag hade sovit gott. För jag vart så trött. Men, som för de flesta så övergick detta illamåendet i vecka 12-13 och jag kände mig okej. Fram till vecka 18, då smärtorna i bäckenet började komma. Jag visste det skulle ske tidigt men inte riktigt så tidigt. Iom jag har jag en bakomliggande skada i bäckenet, alltså en bäckenrotation efter en trafikolycka 2014 så drar hela bäckenet snett när de nu går ifrån varandra och jag är hundra procent sjukskriven och hemmagående för detta.

Nu är jag i vecka 25.

Jag har halsbränna och uppstötningar, äckliga sådana. Stark magsyra pga oregelbundna måltider för ett illamående som smått kommit tillbaka nu när bebis växer och rör sig mycket ovanför naveln. Jag är trött igen, men järnet ligger bra, Men nog bara allmänt utmattad pga allt som varit. Jag är väldigt väldigt glad, för de är först denna veckan som jag börjat må såhär och hade det inte varit för att jag egentligen är beordrad kryckor, ryggläge och total vila så mår jag oförskämt bra, jag hade dock önskat kunna göra mer om dagarna men jag har ju ingen tid att passa någonsin så jag har ju enligt er, och många andra – all tid i världen.


Vecka 21, Vecka 23/24 & Vecka 25

Vardagliga mutor

Isak min Isak….

Efter vredesutbrottet på citygross tidigare idag så somnade ju denna herre väldigt gott – ja jo, men vaknade upp på precis samma humör och testar denna mammas tålamod till tusen. Jag har en vecka kvar att rasta min hund, Tyson, innan han flyttar till ny familj för att det ska underlätta för oss båda – Isak vägrar vagnen, vägrar gå och slänger sig på marken likt en rabiessmittad väderkvarn stel och arg mitt ute i 0 grader Celsius, för han vill inte gå med vovven – nä men vi har två alternativ, antingen går vi med vovven eller så skiter han inne. Och det har mamman ingen större lust till då den jävla doften sitter i flera timmar efteråt, och en mamma med halsbränna, uppstötningar och visst illamående slipper gärna det!

SÅ – mutor….

Såhär har dem senaste veckorna sett ut när vi ska rasta hunden, vilket är tre – fyra gånger om dagen ungefär. Han vill inte. Och vill han inte gå, så vill han inte gå för han inte får hålla i vovven själv…. Ja, jo shobalo va…. En dobermann på 45 kilo i ena änden av kopplet och en tvååring på 13 kilo i andra… Försvarslöst om situationen är framme.

 

PADDAN. I. VAGNEN.

Fungerar varje gång.

Vet ni varför de är extra bra, för Isak tror att han kan kolla hela rundan, men WIFI dör när vi kommer utanför dörren och ipaden är svart svart. TRÅKIGT. Men utmärkt.


 

Lägenheten

Jo, på tal om bombnedslag till lägenhet…..

Så, ser vårt sovrum ut. Mitt & Isaks dvs. Isak har kvar sin spjälsäng, dock med tjockt spjälsängsskydd och sänghimmel just nu, för bilden är tagen innan den kom upp. Kommer säkert visa bilder på hans mysiga krypin senare. Han älskar sin spjälsäng så har än ingen plan på att ta den ifrån honom. Efter de att jag fått storstädat nästa helg så ska jag börja plocka upp vagga och så för att göra lite färdigt inför bebis ankomst. Tar lite i taget så jag slipper stå med allting i slutet. Tycker ju det är supermysigt att boa så jag får ju ta vara på det. Jag är ju bara hemma ändå.

Nu ska jag väcka min stjärna sen ska vi gå ut en runda ♥

KRAM!

Isak Milion Christensson

Här är han, min perfektion…

Han är en bestämd men väluppfostrad 2,5 åring. Han har väldigt stark vilja, säger gärna emot några gånger. Svär gärna, en hel del. Fan helvetes skit säger han, när han har nå bekymmer i vardagen eller när han inte får som han vill. ”Men helvete heller mamma” kan också slinka ur denna lilla mun när han motsäger sig något som jag tycker – typ allt.

Annars, är han fantastiskt artig. Tackar alltid för sig och han är så extremt kärleksfull. Han har ju bara mig och jag är jättenoggrann med att visa kärlek, mycket kärlek. Mycket kramar, pussar, jag älskar dig, alltid vi, du och jag, kan jag inte ens räkna på två händer hur många gånger dessa meningar sägs och hur ofta vi kramas och pussas. Det är guld.

Just nu, slagen hjälte sover stenhårt i soffan efter en skräckupplevelse på citygross – jag lovar, det är en skräckupplevelse att ha en övertrött tvååring med sig på citygross, för båda parter, så gillar ni att koka över, vilja skrika och extrema adrenalinpådrag så prova….

Vad gör vi idag, ja – förutom vår horribla vistelse i affären så hann vi hem, trycka i oss lite av gårdagens kvällsmat, lite godis, lite chips och en hel del cola vanilj, så somnade han framför Alice i Underlandet och jag sitter här, försöker undvika att kräks av halsbränna och uppstötningar.

Klockan slår halv tre vilken minut som helst och jag har ingen aning om hur resten av dagen ser ut, mitt bombnedslag till lägenhet som terroristen nedan orsakat, ska väl röjas, lite gran.. iallafall!

Tills dess – känns det som jag får blogga upp med inlägg för att uppdatera er om hur livet ser ut innan vi trillar in i dem där vardagsinläggen ♥

Återkommer nog inom kort, KRAM!

Lejonmamman

Lördag 13/1-2018

Hej och välkommen hit igen, säger jag nog mest till mig själv som totalt glömt bort att jag ens hade en så bra och fin blogg. Dock har den fått vara med om lite utrensning, skulle nästan tro bloggen fått magsjuka såhär tids eftersom alla andra har det… Jag har tömt den helt på inlägg och liknande för att slippa se tillbaka på det som tidigare varit.

Känner du inte mig sedan tidigare så är jag Hannah, en ensamstående 23 årig mamma från en liten by mitt i Skåne. Jag har en son på 2,5 år nu, världens gosigaste och mest underbara lilla Isak. Jag har ensam vårdnad, heltidsboende hos mig och han tillhör mig. Något begränsat umgänge med fadern. En kamp jag haft i över 2 år och något ni säkert kommer få läsa en hel del om här. Jag utelämnar ingenting och det är något som både tär på och berör mig väldigt mycket.


Jag har haft en rejäl paus, men vet ni vad. Jag känner att det är dags att börja igen, och eftersom ISAK SKA BLI STOREBROR, till en lillebror, i APRIL. Så känns det som att tillfället är optimalt!

Sista tiden av graviditeten, mammaledigheten, ni får följa med mig på min ensamma resa med två små hjärtan.


Så, hoppas innerligt att ni vill följa mig och stannar hos mig!!

KRAM!

 

Is

Översätt

Is

Följ Mig

Arkiv

Is