Is

Välkommen till mig...
Du har ramlat in hos en 23-årig ensamstående lejonmamma till snart två små pojkar. Isak Milion Christensson, född 2015.08.27 och lillebror som är beräknad 2018.04.30. Här kommer jag ventilera, så vardagstjat och andra trevligheter kommer förgylla mina inlägg. Här är livet inte alltid på topp, det kan vara rejält turbulent och jag känner nu för att vara både naken, öppen och blottad om hur detta ensamstående mammaliv egentligen ser ut. Förvänta dig djupa texter, mycket personlighet och en del gnäll - men ack så mycket kärlek & du är varmt välkommen ♡
Puss och kram.
Hannah.Kontakt@live.se
Vad du än har på hjärtat !
Is

Babyorganisering och Adidas

Mina fogar är på semester…

På varsin sida Atlanten!

Vi bestämde oss för Nova Lund igår, klokt beslut för den som vaknade upp med ont i fogar & bäcken. Men, vi kompletterade upp hela Isaks garderob ihop med finaste Jennifer, Erik & Maximilian. Vi fixade upp med vårskor, vårjacka, väst, kepsar, tunna mössor, större tröjor, långärmade t-shirts, mjuka byxor, camo, hoodies och sånt som är obligatoriskt i en 2,5 årings garderob. Supernöjd, dock inväntar jag ett par Adidas till honom.

Jag har ju en fetish för skor, det är min svaghet. Ska du fånga mig, köp Adidas, alla modeller – jag har storlek 37,5 eller 38. Jag fick med mig dessa hem igår.

Adidas Originals Quetstar Byd, i ljusrosa! Jag har sedan tidigare ett par vita Cloudfoam med spets och ett par svarta Cloudfoam Pure på väg hem, men tills dessa går att använda till våren springer jag rundor i mina heliga helsvarta Adidas Energy Cloud.


Idag tog vi förmiddagen till massa fix, organiserade om alla L’s kläder och han fick en alldeles egen garderob. Sorterade ut alla Isaks 92 och organiserade 98/104. Lagt undan alla kläder som vill sparas och städat undan lite bland mina egna kläder vilket för övrigt inte är lönt att lägga någon större energi på då jag bara ska ha den garderoben i typ 2 månader till sen ska kläderna från förrådet upp och dessa vidriga mammakläder ska säljas och eller skickas långt åt helvete ifrån denna lägenheten!! ♥ Ska visa er hur det blev med L’s kläder imorgon.

Nu ska vi kramas, mysa och somna gott ihop, jag och mina två pojkar ♥ Mamman är hormonellt påverkad ikväll igen, det är varje helg. När man sitter ensam utan sällskap. Det är tungt.

Jag har aldrig varit så tjock!

kunde jag sagt…men då ljuger jag!

För på förlossningen med Isak vägde jag mer än vad jag gör idag… Med Isak i magen gick jag upp totalt 13 kilo! Det är vad jag gått upp nu. Jag hade dock en bekvämare startvikt med Isak än med L för jag var väldigt urpumpad och liten nu när jag blev gravid. Ynka 53 kilo. Men, kroppen i sig har format sig ganska okej ändå, jag äter det jag vill äta men begränsar mig med det söta. Jag vägde 60 på inskrivningen med isak och 73 (!!) på förlossningen, när jag lämnade BB vägde jag 63. Efter 3 veckor vägde jag 55. Tog mig nån vecka att gå ner dem sista kilona till 53. Sen började jag om, åt upp mig och byggde upp kroppen med rätt sorts vikt.

Denna gången vägde jag 53 på inskrivningen, utmärglad och trött i kroppen – nu väger jag 65, det är 12 kilo upp på 30 veckor. Dock börjar aptiten minska igen, magen trycker uppåt och jag börjar känna mig rätt stor. Så det tar emot överallt. Suget efter saker börjar försvinna men kommer rätt plötsligt men de ligger inte i hela tiden.

Rumpan har dock fått sig lite kilon och det vart rätt bra, hoppas få behålla dem där så jag kan bygga upp lite riktig röv efter graviditeten! Men jag känner dessa sista veckorna nu att jag börjar lägga på vätska. De är väldigt obehagligt.

Såhär – ser jag ut, rätt blottat då detta är det mest obekväma för mig!

Don Donna Skötväska

Enligt mitt tycke, den bästa!

Don Donna säljs på Accent, denna modellen har tre rejäla fack med blixtlås. Alltså – hur perfekt!?

Ett fack till mig med försvarsspray, värktabletter och en tröja. Parfym, deo och lite sånt tjejigt. Ett fack till Isak, med blöjor, ett lätt ombyte, extra napp vid behov och våtservetter. Ett fack till lillebror med blöjor, ombyte, napp & våtservetter.

Modellen jag köpte kostade då 750 kronor. Vilket känns lite mer lagom än Storksaks 3000 kr. Finns ju givetvis väskor i alla prisklasser. Men jag hatar utseendet av en vanlig skötväska och vill ha någon som passar MIG. Givetvis matchande plånbok.

 

 

Pinvärkar & Bricanyl

Gårdagens adrenalinkick och oroskräkningar…

Iförrgår när kvällen kröp på fick jag en ljus ljus ljus rosa flytning, absolut ingenting som ens oroade mig eller gjorde mig nervös. Jag är totalt blodfylld där nere och slemhinnorna är rejält sköra. En litet blodkärl kan brista och blöda ut lite. De vart ju inget färskblod så jag ringde inte ens förlossningen. De enda jag hade koll på vart ju givetvis att det inte kom mer. Och det gjorde det inte.

Sov sådär natten till igår men vart orolig i kroppen och började få en molvärk i ländryggen. Som inte släppte. Brydde mig inte förrän jag märkte att jag inte kunde sitta eller ligga bekvämt utan att de värkte i ryggen. Åkte hem till mammi, foglossnignen vart värre än vanligt, gick på toaletten och en stor del av slemmisen har lossnat!!!

Därefter började min oro. Men jag vet ju den kan lossna i omgångar. Åkte hem o Isak fick vila middag. Ringde in till förlossningen för mina sammandragningar (förvärkar) ändrade karaktär, blev tätare, hårdare och ondare. De tryckte i ländryggen. Jag mådde konstigt illa, och kände mig inte alls kry. Dem bad mig komma in omedelbart. Höll på att spy ner bilen på vägen in, mådde så illa av oro. INTE ÄN. jag vill föda, och föder den dagen de krävs men fan inte än, det är alldeles för tidigt och lillebror kommer behöva massor utav vård och hjälp för att klara sig och nej, jag vill inte!

ALLA VÄRDEN VAR BRA! Inget fel på varken mig eller bebis och värkarna beror på att ja, jag har helt enkelt börjat mogna lite gran på grund utav spänningar och sammandragningarna börjar bli kraftigare och då mjuknar man upp lite. Invändigt med ultraljud såg tappen lång och fin ut, alltså ingen AKUT oro – men hon fick in fingerblomman och tappen vart mjuk, alltså påverkar mina värkar lite gran för att det kan börja hända något…

JAG HADE 8 VÄRKAR PÅ 20 MINUTER!!
Så pass starka att jag fick ringa på klockan och dem kom in, sen snabbt där efter kom barnmorskan med bricanylspruta, en större dos. Eftersom jag inte börjat utplåna tappen så fick jag ingen kortison, men dem sa också – du kan gå från totalt omogen till mogen på bara några timmar så ha koll på värkarna. TA DET LUGNT!

Där efter blev jag så stressad i kroppen, fått en dos innan och fick två doser med Isak. Man mår pyton. Hjärtklappning, stirrig, hela kroppen skakar, känns som kroppen springer maraton i sittande läge. Sprutan hjälpte, den plockade värkarna och jag fick åka hem igen.

Två timmar senare, hemma.. Började sammandragningarna öka igen, och nu är dem lika intensiva som igår, dock inga 8 på 20 minuter men täta, hårda och kraftiga. Jag försöker städa undan lite gran här hemma, men vilar mest. Middagen är i ugnen. Jag ber till högre makter – STANNA I MAGEN NÅGRA FÅ VECKOR TILL IALLAFALL SÅ ÄR DINA CHANSER SÅ MYCKET STÖRRE OCH BÄTTRE TILL EN MER DRÄGLIG START I LIVET! ♥


 


Men, se på min grabb. SÅ stor han börjar bli! Han ska bli storebror ♥

mjölkläckage…..

med en tvååring….

Kroppen sa ifrån idag, lägenheten ser värre ut än vad den gjorde imorse, men Isak har iallafall haft kul! Mamman har legat med frossa, svidande ögon, orolig mage, allt de där som hör en influensa till men hon är rent av DÖDSTRÖTT och då mår hon så. Jag pratar om mig själv i andra person för just nu önska jag var några ljusår bort idag. Bara få stänga av lite gran. Isak har lekt, absolut men till största delen av dagen bara bråkat och skrikit på mig.

Jag fick nog, tog alla hans verktyg och satte han i badet, jag satte mig själv bredvid. Där satt vi i 1,5 timme och på denna stunden fick jag lite spänningar i brösten så pressade lite, så rann det ut mjölk. Till Isaks största förvåning, ” MAMMA MJÖLK ” sa han, ”Ja, Isak det är bebisens välling” Han drog sitt finger över de o smakade, men spottade o fräste o sa ”fyf*n, Ja, mamma, bebis välling”

Nu i efterhand, ligger han i sängen och försöker pressa ut mjölk från sina egna små tuttisar och sa nyligen ganska plötsligt ”mamma, isak ingen välling sina boppar” – så fick man ju förklara lite försynt att det bara är flickor som har det, så man kan mata bebisen. Jag kan bara precis föreställa mig hur många frågor lilleman kommer han när lillebror kommer, jisses….

Vi har ätit havregryndgröt, mackor med nutella, och bara slöfisat hela dagen.


Min lille spillefink. Nu ska vi gosa ner oss i sängen med popcorn och jag ska läsa lite och Isak ser film. Imorgon väntas sockerbelastning ♥

Vecka 30

MAX 10 veckor kvar, helst 8

och just nu känns allting precis lika dant som förra veckan, och säkert förra veckan igen. Ända skillnaden är väl att jag får fötter, knän och rumpor upptryckta i halsen, in under revben, han är galet aktiv och jag hoppas innerligt han fortsätter vara det.

Halsbrännan har ändå lugnat sig, men får några rejäla uppstötningar. Förstoppningen är en gnutta bättre, för han verkar ha flyttat upp en våning, moxalole räddar mig under järnperioden nu. Järn är KRIG för magen. Ush. Foglossningen är KAOS och därför tar vi dagen som den kommer idag, för promenerandet på Väla igår gjorde sitt.

Jag har gått upp hela 11 vackra kilon och vill spy på det för jag är inte färdig än, kommer säkert sluta på +15 eller nåt och jag får väl se det positivt. Jag mår ju rätt bra rent allmänt om de inte vore för krämporna.

Annars, 36 cm som rör sig. Stanna minst 5 veckor till, men max 10, helst 8… Så är jag nöjd ♥


 


NG-BABY, FÄRG & FORM, NEWBIE & EMMALJUNGA ♥ Isak protesterade kraftigt när jag föreslog att han skulle prova lägga sig, ”men mamma, de bebis vagn, liten, isak stor!” – ja, jo… Isak har blivit stor….

 

Måndagsslask

Något vi har inomhus också….

Igår tog jag dagen av från cyber-världen och fick lite vettiga saker gjort. Men, efter gårdagens hemkomst av lilleman så bad jag Isaks pappa stanna nån timme vid lämning så han kunde se hur Isak beter sig efter övernattning. Det gjorde han. Och vi är nu överens om att det inte blir fler övernattningar förrän Isak är större. Isak har sovit totalt 3 timmar inatt, tungt och djupt. Resterande 9 timmar har kan kallat, gråtit, skrikit, haft panik, legat på mig, följt med mig och kissat och suttit som ett plåster på mig hela morgonen.

Nu har jag dock släppt honom och sysselsatt honom så han tänker på något annat. VÄLDIGT orolig i själen.

Alla som säger – ja men ha varannan helg, ha varannan vecka – varför kan ni inte ha det som alla andra föräldrar – Nä, för alla barn är inte lika varandra. Individer. Alla klarar inte separationen från boendeföräldern. Och framförallt inte till en person som då inte funnits mer än några timmar i månaden. När han kommer hem ska han ju vara som vanligt, han ska vara trygg och stabil och det har han aldrig fått vara för relationen aldrig blivit tillräckligt stark. MEN, nu sa vi dagtid varannan helg, så får han komma hem natten så provar vi om några veckor igen…… ♥ Vi måste vänja in det långsamt…



Men, för att fortsätta med dagen igår så tog jag med mig finaste Jennifer till Väla, köpte täcke, kudde, påslakanset till liggdelen i vagnen. Har bestämt mig för att sälja min ena vagn, syskonvagnen. Vill ha en vagn och få det att fungera. Jag köpte även pyjamas och tröja till lillebror, världens finaste från Newbie och ett par fina camobyxor till Isak. Från kappahl.

Idag har vi ingen tidsuppfattning alls. Vi plockar undan, städar lite, fixar lite, röjer lite och går igenom lillebrors väskor för sista gången så jag verkligen fått med mig allting. JAG HAR GÅTT IN I VECKA 30! ♥

 

Godmorgon Lördag

Vi vaknade extra tidigt ♥

Om mamman ens somnat, jag vet inte riktigt. Natten har bestått av oändliga mängder uppvak, inte ens kisspauser utan antingen jättevaken bebis och eller har jag drömt. Jag har iaf drömt om förlossningen, och fattar ni, den var UNDERBAR och ingen mardröm. Men har drömt obehagligt om Isak. Kanske för jag är orolig över Isak, för att han ska iväg idag. Vilket inte känns alls bra när personen i fråga inte har en telefon som fungerar som den ska.

Nog om det gnabbet, jag väckte Isak. Tidigt tog jag upp han i min säng, vid 4 imorse och bara låg och kramade och gosade och pussade på honom precis som vi brukar göra när han vaknar till vid den tiden. Men sen har jag ett ord, som får han att vakna och vara glad – GOMOJJON, då flyger han upp och slänger armarna runt mig och säger ”gomojjon mamma”

Vi lyxar med frukost i sängen idag, Varm oboy, kaffe, ipad och film, en jätteglad bebis i magen och massa mys ♥



Dagen till ära tänkte jag städa lägenheten under förmiddagen, sen bilen under eftermiddagen, sen mig själv under kvällen, äta något gott och bara försöka slappna av och ta tillvara på tiden med MIG. Det kommer sluta med att jag åker till något köpcenter och kikar på ståbräda istället. Låter mycket mer frestande än städa allt jag äger och har.

Livet är för kort för att ha tråkigt och för att vara mer negativ. Jag måste ändra min inställning, lite till. Jag lyckades så bra, var glad och lyckades ta allt som det kom men den jäkla oron kring allt kryper på….

79 dagar kvar till beräknad födsel.
Något jag däremot inte är orolig över!


 

Semester eller Terapi?

Det är frågan…

´När man tyckt att man samlat sig bra, kommit upp och varit lite piggare några dagar, så kommer det som en kniv i ryggen när både hormoner, känslor och trötthet kickar in. Alltså, jag kan va riktigt känslig när jag är trött som ogravid. Men som gravid. Alltså jag blir som en trött och grinig 1 åring. Fast jag blir inte sur. Inte arg och eller otrevlig. Jag blir så ledsen.

Nu sitter jag här, en fredagskväll. Det är den 11e fredagen i rad jag sitter ensam. Hjärnan går på högvarv ikväll. Isak sitter här bredvid med sin padda och tittar på frost, på tv’n är det frost, japp ikväll får han precis som han vill. Vi har ätit massa godis, popcorn och chips och druckit saft – superbra att göra det innan 18.00 så hinner socker och kaloriintag lägga sig till läggdags.

Vi körde tidigare en sväng till leksaksaffären och Isak fick en stor fin ”minesar” – dinosaur. En t-rex som heter RÖDTAND. Ni ser, vad som kretsar i mitt huvud – jag börjar bli störd. Antingen behöver jag semester eller terapi…. jaha, varför de tänker ni?

Jo, för mitt liv kretsar kring mina barn, det kommer de förvisso alltid göra oavsett vilket men jag glömmer mig själv, min ork, min lust, min vilja och när jag inte är gravid längre kommer jag verkligen ta alla tillfällen i världen till att kunna bajsa ensam!

Att vara ”mammaledig” gravid med småbarn är en sak, men att vara ensamstående – jag skulle kunna DÖ för att ha någon kommer hem klockan 16,00 just nu, någon som avlastar en kvällstid, någon som bara kommer in och ger en bamsekram och ser på en att du, det är okej, gå och vila. Jag lipar av bara tanken, att finna det… Men jag kommer aldrig våga finna det. Jag kommer aldrig våga lita på någon, eller? Kanske behöver jag terapi. Än så länge, så märker jag det på så vis hur jag avvisar folk som jag faktiskt önskat kunna kommunicera med. Just nu, till exempel. TÄNK OM – det blir jättebra – MEN, sen kan det ju också gå åt helvete och då fryser jag till, stänger av. Jag är ärrad, skärrad, rädd, livrädd att våga släppa in någon i mitt och mina barns liv igen. Stöter bort och förstör chansen för jag inte vågar ta risken att det blir kaos. Bara för jag tror det ska bli kaos. Jag behöver nog terapi. Hur fan ska jag kunna komma vidare annars. Jag får bli nunna? Leva i celibat. Jag ger liksom upp…..

Jag får nog antingen åka på lång semester från allt vad livet heter, och eller be om hjälp… För jag vågar inte ta mig till någon alls, och det känns inte alls bra……

Någon som varit traumatiserad över tidigare relationer med både psykisk och fysisk misshandel som sedan inte tidigare kunnat komma vidare riktigt pga tillitsproblem, inte våga tro på framtiden?

Psykolog och liknande fungerade inte efter separationerna. Jag mår liksom inte dåligt på det viset då hade jag erkänt det sedan långt innan och hade inte velat skriva om de öppet såhär. Mer de där att män, killar, pojkar, hur vågar man tro att de man ger sig in på är okej…. och inte stöter bort honom? Tilliten? Samtidigt är det jättebra, jätteskönt att vara kall och lite otrevlig ibland, för helt ärligt bryr jag inte mig. Jag har blivit allt för hårdhudad kring ”flört” det är superbra, för man tar inte det till sig, det känns liksom som ”passar det inte så stick, jag pussar inte dina skor en enda gång, vill du in i mitt liv får du slå dig in”

Jättekonstigt ämne ikväll, men mycket tankar. Och min hjärna svämmar över.


Nu ska jag koka havregrynsgröt sen ska jag nog låta min hjärna sova lite ♥
Imorgon bitti åker Isak till pappa för första gången på LÄNGE. Första övernattningen borta på LÄNGE. Mamman vill inte. Men Isak tycker de ska bli awesome! ♥

Magen Vecka 29

Baby L is growing so fast, mitt lilla frö…


Fröet. Det var de första jag kallade L i magen. Jag är jättenöjd med namnet jag valt. JÄTTENÖJD.

För övrigt så börjar jag känna mig rätt tung. Jag kan dock fortfarande sitta med benen uppe, sova på mage, klättra i och ur Isaks spjälsäng. Tycker de är rätt skillat för att vara i vecka 29, SNART 30 !!!

Jag bär honom lågt och enligt bm ligger huvudet ofta väldigt långt ner…. Snart räknar man inte veckor längre, utan dagar ♥


 

Tankar / Vecka 29

mat mat mat…..

Som jag och Jennifer, min fina vän diskuterade tidigare – fan för denna ständiga hunger och detta sötsug. Det tar dö på mig. Konstant sugen på något och hungrig varannan timme. Det är mitt absolut största bekymmer just nu.. Vikten, viktångest, behöva tänka på det ens, skamligt men man är väl skadad sedan tidigare, tur man får något fint utav alla kilon.

Foglossningen är bättre, men långt ifrån bra och har blivit mer tyngd och mer tryck, alltså mer strålningssmärta, mer ischas, benen somnar, domnar lite, bäckenet är totalt kaos på mig. Annars är själva foglossningssmärtan bättre, men den har ändrat karaktär, jag är lugnare, och gör inte lika mycket, går inte lika mycket och håller inte samma tempo som innan, därav problem nr 1, vikten… haha, ser ni ett samband?

Tröttheten är ett faktum, lillebror håller liv i magen dygnet runt och jag har inte ro i kroppen till att vila dagtid, sover jättedåligt natten med ungefär 4 uppvak per natt, jättejobbigt och utmattande. Är det inte bebis som håller mig vaken, så drömmer Isak, eller så drömmer jag, eller så är det halsbränna – eller ska jag kissa 3 ggr, helt otroligt…. Men, kroppen ställer ju automatiskt in sig på mindre sömn nu inför lillebrors ankomst. Och det är ju bra, för jag klarar ju vardagen perfekt.

Mitt största problem är ju värkarna, dem är så otroligt intensiva och det är ju pga dem jag fått ändra tempo i vardagen, och när jag ändrade tempo blev foglossningen bättre och vikten sämre – SAMBAND???????

Örk, klarar inte ens en runda i affären utan 3-4 stopp med rejält starka värkar som måste andas genom. Det är jättejobbigt och energikrävande.

Positivt, så är ALLTING färdigt. Det enda som nu ska göras är att sätta väskorna i min mammas bil och installera bilstolen i min egne bil. Sen är allting klart. Allt är tvättat, bäddat, inlagd, handlat och fixat. ALLT ÄR KLART.

Jag är lugn inför förlossningen, ska påbörja mitt förlossningsbrev.. Hur vill jag ha det? Svårt? Att säg – jag vill ha det precis som jag hade det med Isak. Punkt slut. Ska gå igenom mina önskemål inför förlossningen i eget inlägg, hur man skriver sitt förlossningsbrev på bästa sätt för att få sin vilja hörd.


Jag har tyvärr ingen magbild än, ni får vänta till imorgon.
Nu ska jag natta min prins ♥

 

Lite soltö

Och nytt upplägg med pappa

Äntligen kanske vi bara kan lägga ner och fokusera på det absolut viktigaste. Kanske kan han förstå, att detta är det viktigaste. Isak ska börja vara hos pappa varannan helg. Sista chansen och jag hoppas han tar tillvara på den. Att sluta bråka, sluta missbruka chanser, sluta med alla otrevlighet, så kanske vi också kan komma överens, som andra föräldrar. Så några dagar mitt i veckan, lite kvällar här för lek och mys, sedan åka med pappa hem varannan helg. Nu hoppas jag på detta – och ni hjälper mig! För fan om de ska klödda mer och Isak åter skall bli sviken!!!

Less på de. Och snart kommer lillebror, och då finns det en väldigt väldigt stor risk, för återfall till bråk och vårdnadstvist och då vill jag åtminstone ha en situation löst. Jag kämpar. Stenhårt!! För dessa grabbarna. Tänk om livet kunde gett lite tillbaka…..

– Isak vart alldeles exalterad, sova hos pappa. De är ju världens äventyr. Men mamma har ju tagit Isaks väska till lillebror. Så, vi fick helt enkelt köra och köpa en ny.

Och som Isak kallade den ”PAPPAVÄSKA” som han kan ha när han reser till och från pappa. Han älskar den, och är så mallig!

– vi tog ett stopp på Ica Maxi och givetvis Burger KING. Kändes nödvändigt och från och med nu ska denna mamma hålla igen lite. Börjar känna mig alldeles för illa till mods. Ni ska få en gravid-veckouppdatering ikväll men har lite annat att fixa först.

Lägger upp bilder här när jag sätter mig vid datorn. Hinner inte det nu, lägenheten är KAOS!

Kram på er så länge ❤

EN NAPPFRI ISAK

Mitt i kaoset….


Tänka sig va, att jag lyckades.

Jag bara fick en känsla häromdagen, NU ÄR HAN REDO!!!!

Och det var han. Jag plockade nappen. Nu har han varit nappfri i tre dagar! Nätterna har han den men han kommer och ger den till mig direkt han vaknat! Han spottar den om nätterna, men vill inte ha tillbaka den heller. Så tror de räcker vid insomning.

Jag trodde inte jag skulle hinna innan lillebror kom, men det gick. Och nu är det färdigt. Nu har vi dem i en skål vid sängen, nappen har vi när vi sover, ska du sova nu? Nä… de vill han ju givetvis inte…. Där väljer vi en napp till natten sen lägger vi tillbaka den på morgonen!

JAG ÄR SÅ STOLT!!!!!!

Han säger lillebror ska ha hans nappar sen, så har köpt lite nya ”stora” som han vet är hans – som han kan ge till lillebror sen ♥


Blöjfri dagtid på tre dagar kör vi de med va? Men, vi väntar till overall och tjocka kläder är ur världen så vi lätt kan hitta kisseplatser! Nu kör vi på så vi är förenklade inför lillebrors ankomst ♥ Vi krigar genom de sista 10 veckorna!


Tio Minus och Frusna Fingrar

Morgonpromenad till Lekplatsen

Vi började dagen med en tur till mamma/mormor, vi begav oss på den kallaste promenaden detta året. Fy för tusan vad det bet i mina ben. Men Isak vart iallafall välklädd och fick en timmes promenad med ett stopp på lekplatsen.

 



Hormonellt påverkad idag också, ja. Något. Förbannat trött. Energislukande att vakna så otroligt många gånger per natt, kissa, dricka, kissa, dricka, ligger fel, bebis JÄTTEVAKEN och känner som han åker en 34 centimeter stor slangbella inne i magen. Helt normalt.

Kvällen till ära blev lugn, vi lagade och åt middag hemma hos mina föräldrar i eftermiddags, körde hem i väntan på att Isaks pappa skulle komma o umgås lite. Det blev 2 timmar av enbart diskussioner och bråk på en iallafall lugn nivå med en relativt lugn ton för att Isak inte skulle förstå riktigt. Kändes inte alls bra. Inte alls. Men jag vill, jag vill så gärna att det ska fungera. Och bara bita ihop, trycka in vartenda graviditetshormon från utbrott och ilska, vrede… Jag håller igen, så in i bomben för att inte få psykos när det blir så, för jag vill det ska fungera, och jag vill dem ska ha massa tid tillsammans – på Isaks villkor, i Isaks tempo.

Annars är vi både mätta, trötta, nybadade och inte alls pepp ikväll.
Jag har fått nån form av värmevallningar, ansiktet bränner på mig, blir svettig, SÅ SVETTIG, kallsvettig, varmsvettig, allt…. Det är så jobbigt och ansiktet blir illrött och brännhett… Från att ha frusit mig genom hela graviditeten så är jag nu jättekänslig, på alla typer av temperaturer, det är fruktansvärt. Fryser som en gnu när de är kallt och svettas som om de vore klimateriet när det blir lite för varmt….

Till och med fått sänka elementet i sovrummet och då är de illa….

Förmodligen tillväxten som talar, hormonrus. Mellan vecka 28-32 är det tydligen en väldig ökning i kroppen igen. Och de känns.

Så, vi lägger oss och myser nu, med fönstret lite på glänt…

Godnatt Vänner ♥

På tal om driftighet

Så blir jag imponerad…..

Inlägg i samarbete med LOGIO.se

För om jag ska bli egenföretagare så kommer jag vilja studera, förmodligen aldrig högskola, jag kommer aldrig greja det ensam med två barn. Jag själv vill läsa något praktiskt, kort och enkelt för att lära mig precis just det jag behöver lära mig. Jag kommer aldrig mer återgå till vården, aldrig. Jag älskar att arbeta med människor, men inte den sjuka biten. Jag trivs inte med det och det är för tungt när man står ensam med två små barn. Jag vill styra mig själv, och det kan jag.

Det finns ju dock, en hel del av mina vänner som gått högskola direkt efter gymnasiet och jag imponeras så av dem och jag har kollat åldersgrupperna här på min blogg och ni är en hel del som faktiskt är i ålder för att kanske göra högskoleprovet? Då finns LOGIO. Det är en hemsida där DU kan träna inför ditt högskoleprovet för att kunna nå din drömutbildning…..

Såhär ser hemsidan ut –

Ett tips till alla där ute som håller på, eller ska studera på högskola.

RECEPT á la Hannah

Krämig Pasta

Jag modifierade ett recept av Jamie Oliver för ett tag sedan, okej.. sådär, 7 år sedan som har följt med mig genom alla åren. Jag ÄLSKAR maträtten och har mixtrat med den så många gånger för att hitta det perfekta. Oavsett vilket, så vill jag dela med mig av det för många av er tyckte det såg väldigt gott ut på instagram. Fast det ser ut som ett uppkast av gårdagens bakfylla på bild nummer två.

Pappardelle Pasta – helt paket
Koka upp enligt anvisningar.

Bryn och stek till
3 paket bacon 

Tillsätt Ett knippe sparris, smådelat i baconet
Salta och peppra lite – inte så noga.

När de brynt upp i fina färger tillsätt 6 dl cream fraiche
låt bubbla ut tillsammans med bacon och sparris, rör om noga.

Tillsätt sist Permesanost i baconblandningen, antingen pulver, hyvlad eller vad som tilltalar – jag föredrar hyvlad. Rör om väl!

Sedan väljer du själv om du vill äta baconsåsen vid sidan av pastan, eller så gör du som jag – häller ner hela stekpannan med baconblandning i pastakastrullen och låter det bli en god pastarätt. Till de äter jag tomat.

GOTT GOTT GOTT!!!!!

 

Löneprogram

Tips till blivande företagare

Inlägget är i samarbete med Blinfo.se

Jag vet väldigt många som är egna företagare, som kämpar hårt och driver sina egna drömmar. Det borde ju alla kunna göra men jag tror att många drar sig från att göra det på grund utav att det finns så mycket runt omkring som hindrar dem. Både kunskapsmässigt och trygghetsmässigt. Det finns liksom ingen enkel väg att gå. Allt handlar om kunskap och erfarenhet när man ska driva något. Allting kan vara enkelt i det praktiska, allting kan verka självklart när man står där – men att sätta sig med den administrativa biten kan vara för många, ett problem. Och där tar det då stopp – MEN

Björn Lunden Information är ett företag som arbetar för att förenkla både vardag och arbete för arbetsgivare och övrig administration. Löneprogram för att få fram de svåraste i de enklaste helt enkelt.

Hade jag drivit eget företag, vilket är en stor dröm och jag ska förhoppningsvis ta mig dit en dag, då ska jag använda mig utav BLinfo’s löneprogram och det bästa är att man kan testa fritt i 30 dagar innan man väljer för att binda sig!

På deras hemsida får du väldigt et väldigt informativt upplägg, där du kan jämföra och bestämma dig sedan. Allting sker väldigt tryggt och enkelt.

Jag kan ana syskonkärlek

Mina två prinsar, jag svämmar över av kärlek.

   

Han är så mammig. Och jag älskar det.


Vi har också busat ute i snön idag – Ser ni så blå himlen är, och vad jag önskade mig? Blå himmel…. Vi har njutit hela dagen ♥ Släppt in vartenda solstråle i lägenheten, öppnade upp och släppte in den friska krispiga luften och gick och frös, men de va så skönt!

ETT par nycklar

skapade samma hysteriska unge som igår…..


Ursäkta extremt dålig bildkvalité…….

Vi började dagen ganska lugnt trots allt. Tills Isak kom på att hans nycklar har försvunnit. Han hade en egen liten nyckelknippa med nycklar som inte leder någon vart, som han vaktade med sitt liv – trodde jag, men nu har han förlagt sig på dem så hela morgonen spenderades åt att leta efter dessa, som aldrig kom till sin rätta, så vi får fortsätta imorgon. Han har fått ett par andra så länge, men dem måste ju vara här någonstans.

Vi fortsatte dagen med trist BVC besök, Isaks utveckling vart felfri och hans talförmåga och förståelse vart jättefin, kurvan vart jättefin men hon mötte mig lite dömande idag, dels för han inte är i skolan, jag vill ju kunna ha honom hemma – och hans plats skall sägas upp nu. För han ska vara hemma med mig heltid. Och för att situationen med Isaks pappa är som den är. Det är ingenting jag kan påverka alls. Det är inte jag som valt det. Hon sa iallafall åt mig att – SLUTA FÖRSÖKA, sluta bry dig, han kommer vakna och den dagen är det högst troligt för sent. Visste inte riktigt hur jag skulle bemöta tillbaka så jag sa ingenting alls. Mailade henne nu ikväll och sa jag kände mig obekväm efter besöket idag..

Jag lämnade av Isak hos mamma en sväng för att köra och storhandla, vilket resulterade i att handlingen tog 10 minuter, och jag fick med mig ALLT ut från affären, allt jag skulle ha och lite till. Jättebra. Men 10 min. Barnfri. Jag vart inte nöjd så jag satte mig i bilen med lite skön musik, en sprallig bebis i magen och lite telefontittande på parkeringen, 30 min……… Det var så skönt, bara tyst lugnt och ingen press!

Hämtade med mig hamburgare hem till mamma, åt lite gott, tittade på FROST, lite till, typ 54121554 gången denna gångna veckan. Sen körde vi hem och fortsatte nyckeljakten. Fruktansvärt för dem har fortfarande inte kommit fram. Jag vet inte vem som stör sig mest på det, om det är jag eller Isak.

Nu ligger vi nerbäddade, kvällsmys i sängen med lugn musik och svag belysning ligger vi och pratar om världens alla minesarer (dinosaur’s) och monster truck’s. Vi diskuterar allt. Han får välja ämne. Alltid. Så pratar vi. Bara pratar, om vilka färger dem har, hur stora tänder, vad dem gör med tänderna… Ibland läser vi, men han varvar inte ner lika mycket då, som när vi gör våra egna sagor ♥

Jag har ikväll även bäddat vagnen, en av dem två. Så får bädda den andra imorgon, men den står så dumt så är rädd den blir skitig.

Hoppas er dag varit jättefin, vädret har ju varit helt oslagbart!

EN SÅDAN DAG!

SOM BORDE RADERAS!

Igårkväll när jag somnade bestämde jag mig för att IMORGON SKA JAG STORSTÄDA HELA LÄGENHETEN. Jag ska trotsa allt som heter foglossning, bäckensmärtor och panikångest. När jag vaknade i morse kände jag exakt lika dant. Jag var helt insnöad – höhö, på att storstäda och få skinande rent. Äntligen, när man har energi.

MEN

Sen vaknade ISAK.

Som har till 50% skrikit och gråtit efter pappa hela dagen, till 50% trotsat emot mig totalt och gjort oss sådana ovänner så vi skrikit och gapat och gråtit och kramats och pussats och sagt förlåt nog 200 gånger idag. Han har sparkats, kastat saker, slagits och burit sig åt som en trotsig treåring – höhö, för de är han. Han är nu officiellt inne i den berömda treårstrotsen. Och idag. Idag…….. har han framkallat tårar och dåligt humör. MEN – Jag fick gjort min jävla storstädning. Köket skiner, vardagsrummet skiner, sovrummet skiner, toaletten skiner, tvätten är undan, sängen renbäddad, allt är dammat, dammsugat, våttorkat och jättefint. Bytt ut höst och vinter i soffan mot vår och sommar (från marinblått till rosa), allt är okej. Nu kan jag hålla undan lite lättare. MEN, jag har varit less. Fy för ensamheten, när man verkligen behöver hjälp, lite avlastning.

När pappan till barnet, som man nästan nu mer kan kalla spermadonator så pass mycket som han existerar, skulle ha träffat sonen hela helgen men inte ens puttat in ett hej. Jag hade behövt den lilla barnpassningen – om man nu får säga så… att man passar sitt eget barn lite gran, så det känns iallafall. Idag, hade det varit skönt. Med avlastning.

Dock kom jag på att jag har inhägnad uteplats med massa snö, så medan jag storstädade köket så vart isak ute i snön och plogade med sina traktorer och slevar och mått från köket och öste i sina släp för att köra o tippa, han var iallafall stimulerad 1,5 timme, sen ville kinderna in.

Det är då man går och stampar av smärta för man är övereffektiv. Gör för mycket. Saktar inte ner eller tillåter sig att vila. Man bara kör och när man hukar sig ner av smärta och bäckenet SMÄLLER och knakar och de låser sig och man lipar, gråter och piper i sin ensamhet.

Vi fick lagat gomiddag, det blev fläskytterfile med potatis och bea, tomat, majs och feta. Isak skulle tvunget ha makaroner, så han fick ytterfile – med makaroner! Men, vad hjälpte det, då satt jag och lipade vid matbordet – för jag äter alla mina mål om dagen ensam. Helt ensam. Isak räknas inte in i det sällskapet, för han äter sin mat på 2 minuter sen pyser han. Men så satt han och tittade på mig och utbrister ”mamma lessen heeeeeeela dan, mamma, älskling, mamma, lugn, isak här…”  – ja men tros väl fan mamman gråter ännu mer….

TOTALT HORMONSTINN.

Läste lite och tydligen är detta en väldig tillväxtperiod för bebis, vilket kan innebära tröttare bebis och tröttare mamma. Bebis har varit lugnare, men har sina race. Har stenkoll. Manisk koll. Blir lite panikslagen.

Jag har iallafall insett att med dessa åkommor denna gången så vill jag aldrig mer, aldrig mer i hela mitt jävla liv göra om detta. Jag föder hellre barn (om förlossningen är som med isak) 10 gånger om året, än är gravid en gång till. Detta är AVSKYVÄRT.


Nu, vill jag tillbaka till denna faktiskt perfekta, Icke svullna, smärtfyllda ångestladdade Hannah. Oj oj oj, vad jag vill ha bebis ute ur kroppen, och det nu. Men, jag får väl snällt stå ut, max (!!) 10 veckor till.


Nybadade, nykammade, nysmorda hoppade vi ner med varsin skärm i sängen. Här ligger vi tills det är dags att sova. Vi är nog vänner igen, han och jag…. den lille marodören, han verkar inte fullt så hatisk längre………